Då svenska språket för 60 år sedan befriade från predikatspluralen drog de flesta en lättnadens suck. Man var inte längre tvungna att skriva vi voro, de stulo. Men vänner av ordning grät strida tårar.

Då nu ordet hen (med tre bokstäver) föreslås som alternativ till den långa frasen han eller hon (med fjorton) skulle det innebära ännu en språkteknisk vinning. Dessutom tror en och annan, skulle de kanske öka jämlikheten mellan könen.

Tyvärr möter hen ett ursinnigt motstånd från vår tids vänner av ordning. Olusten bygger, såvitt jag kan se, på bara ett skäl: det finns inget samband mellan pronomensystemet i ett språk och den sexuella jämställdheten i det samhälle där det talas.

En milt sagt torftig argumentering för att döma ut ett välbehövligt nyord! Inget fel alls på hen!

Nils Uthorn

(Publicerad i Lysekilsposten 11/4 2012 - här med författarens tillåtelse)